vardagsfrukter.blogg.se

2013 har hittills varit ett extremt dåligt träningsår för mig. Passen jag tränade i januari kan jag räkna på ena handen och jag vet inte om jag har tränat alls i februari! Helt sjukt. 

Jag har inte direkt varit speciellt sjuk, men halsontan har funnits där hela tiden och satt käppar i hjulet. Hoppas på bättring snart, gillar inte att vara såhär stilla! Snart är det BodyPump kvartal också. Kommer väl få halvera min vanliga vikt i alla låtar. Känns alltid som ett misslyckande att behöva göra det, speciellt med massa andra runt omkring, de vet ju inte vad det beror på. Då ser jag bara ut som en svag wannabe-instruktör som inte har något där att göra.

 

Gillar dessutom inte att vara hemma såhär mycket p.g.a. mina grannar. Nyss skrek mannen "MEN DÖÖ!" och sen var det tyst jättelänge. Sedan skreks det nåt mer och nu gråter kvinnan hysteriskt. De bråkar jämt och det tar så himla mycket energi, det går bara inte att stänga det ute! 

 

MEN! En god nyhet i allt elände ;)

Jag ska vara med idrottslärare på en högstadie skola, få ledarutbildningar och ha egna aktiviteter med ungdomarna! Det är genom arbetsförmedlingen och det kan nog bli rätt kul. Men jag ska söka jobb samtidigt och får jag jobb så tar jag såklart det istället. 

Ska bli så otroligt skönt att ha någonting att göra och känner jag mig själv så kommer jag få en himla energi och träningslust när jag har flera bollar i luften igen! :) Har jag väldigt lite att göra blir jag nämligen helt handlingsförlamad och orkar inte med det lilla jag har att göra, men har jag mer att göra och som dessutom inte bara påverkar mig så blir det fart på mig minsann! 

Som när jag var hundvakt åt ett par som skulle gifta sig och samtidigt skulle jag och Thomas stå i baren på bröllopet. Det löste jag genom att lämna hundarna hos mamma och pappa (vi hade dem mycket också) medan vi var på bröllopet och när vi hämtade dem (ca 04.30 på morgonen) var jag så pigg att jag inte kunde gå och lägga mig. Jag gick en sväng med hundarna istället och sedan låg jag vaken flera timmar med ett fånigt leende på läpparna. Jag hade gjort någonting som inte bara var för min skull! Härligt!

 

Snart SKA jag vara frisk och då ska jag börja bygga upp mina förtvinade muskler igen ;) Då kanske jag får mindre ont i ryggen också, brukar bli bättre när jag tränar.

 

Nä, nu lär tvätten vikas! Jag längtar tills Thomas kommer hem efter jobbet så jag får kramas. Tror jag har lite feber igen och jag tror att kramar är den bästa medicinen :)