vardagsfrukter.blogg.se

I går kväll var jag och mamma på bio och såg Les Misérables. Hur bra som helst! Gripande, sorglig, extremt fängslande.

Se den!

I kväll ska jag och Thomas på Ego, hoppas den är så rolig som den verkar!

 

Här om dagen blev vi (Jag, Thomas och hans syster) klara med renoveringen av Thomas mammas vardagsrum. Det har varit kul, men jag har varit så trött att det har känts jobbigt också. Sista dagen hade jag huvudvärk, somnade på soffan, sov trots hammarslag, gnisslande såg osv och när jag vaknade så var allt klart. 
Men jag hade hjälpt till! Jag höll lister, splipade tapetskarvar, spacklade, kom med en superbra lösning på ett problem som blev hur bra som helst, var med och handlade sånt som behövdes och bar massa. Dessutom hade jag tillsammans med Thomas syster tapetserat en plywood-bit till lösningen. Men nej, jag gjorde inte lika mycket som de andra.

 

Utanför droppar det. Plusgrader. Hmm.. Blandade känslor virvlar omkring i mitt inre. 

Å ena sidan har jag inte åkt skidor än och vill ha minusgrader och utflykt till skidspåren, å andra sidan verkar skidåkningen inte bli av och jag längtar efter bar asfalt att jogga på. Jag vill ut och springa! Jag vet hur det brukar bli när jag känner sådan lust att komma ut och springa. 
I mitt huvud går det så lätt, jag susar fram och det är så härligt! Men verkligheten har inte varit på det viset på länge. Typ 2011. Verkligheten nu är att jag ger mig ut, börjar springa, flåset kommer på en gång och inom 5 minuter flåsar jag värre än någonsin och vill gå hem. Löpbandet på gymmet känns lättare. Då vet jag inte riktigt var på sträckan jag är och hur lång tid det kommer att ta. Fast just nu har jag inget gymkort, det är första gången på lite över 3 år som jag inte har det. 

Men jag SKA bli pigg igen. Min plan är: Få ett jobb (tar bort oron över pengar, rastlösheten, känslan av att vara onödig), hitta träningsglädjen, prova nya saker och träffa människor. YES I CAN!

 

Jag tror jag ska träna lite BodyPump nu. Yes. Känner mer för att ta en tupplur, men det får jag göra sen, när jag väl kommer igång är det så skönt! Huvudvärken släpper, jag blir tillräckligt hungrig för att äta lunch och sen mår jag mycket bättre och är mycket piggare! Varför är det så svårt att minnas varje gång??

 

Aja, jag får bita ihop och börja ta bättre han om mig själv, så kan den här överpigga, vältränade saken bli jag igen :) Fast... Lite mer muskler skulle inte skada, det där var kanske lite spinkigt ;-)