Den envisa halsontan!

0kommentarer

På söndag är det dags för BodyPump-kvartal och jag har haft EN enda halsontfri dag i veckan. Vilken förövrigt var den första på flera veckor.
Jag tränar ALDRIG med ont i halsen, men jag kan inte missa ett kvartal eftersom jag är nyutbildad. De två första åren måste man gå på tre av fyra kvartal och ett av de andra kanske jag är mycket mer sjuk än nu, så det är bara att åka dit. Vilket är härligt på sitt sätt, för jag älskar kvartalen! 
Jag skulle egentligen ha åkt i morgon och sovit hos kära kusin Nina, men sjukdomen har slagit till där med, mycket värre än för mig. Vi kom överens om att jag åker dit en helg när hon är frisk istället.
Fastän hon är sjuk har hon sagt att hon ska hämta/lämna mig vid tåget, världens bästa ängla-kusin! <3
Ska nog fixa en matsäck till tågresan på söndag, jag älskar att äta matsäck på tåg. Fast det är roligare när man är fler. Jag får ladda iPoden så att jag kan lyssna på musik och så ska jag ta med körteoriboken. Kanske är bäst att jag skippar musiken och bara tar med boken.
 
I dag när Thomas kom hem bestämde jag att vi skulle åkta till Hemlingby och gå en promenad. Jag visste hur den idén skulle bemötas, så jag slängde in ett "så bjuder jag på kaffe i hemlingbystugan!". Då kom vi iväg minsann! 
När vi började gå sa Thomas "Är det långt??" (det är också en grej man måste lägga till, lova att vi inte behöver gå långt) och jag sa "Nejdå, det är bara runt berget.".
"RUNT HELA BERGET? Å HERREGUD!" utbrast Thomas. Till saken hör att Hemlingbyberget är typ världens minsta berg. Om det ens egentligen räknas som ett berg och inte en kulle.
Ska försöka motivera mig själv att traska dit någon dag och gå 6:an själv, det är ju så härligt att gå i skogen.
 
Jag på Hemlingbyberget 2011
 
 
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej